Allt om kravbrev till fildelare: ska du betala eller inte?
Många känner säkert igen fenomenet med kravbrev, eller utpressningsbrev, där upphovsrättstroll och advokatbyråer pressar ut vanliga svenskar på pengar.
I hotbreven står det att mottagaren laddat ner upphovsrättsskyddat material – och därför ska betala en hög avgift – annars blir det (enligt utpressarna) rättegång och än högre böter.
Ett snabbt svar på rubrikfrågan! Du ska aldrig betala utpressarna! Och i denna artikel förklarar vi varför.
En sammanfattning om kravbrev
Upphovsrättsägare som vill tjäna en extra hacka samarbetar med nordiska advokatbyråer, och skickar under gemensam flagg ut kravbrev, med en förlikningssumma på cirka 8 000 kronor.
Upphovsrättsägare, inklusive de advokatbyråer som deltar i förfarandet, kallas för upphovsrättstroll då de utnyttjar svensk IT-lagstiftning (IPRED-lagen) för att kunna pressa ut vanliga svenskar på pengar.
Med en bra VPN (lista gällande de bästa VPN-tjänsterna) kan du bli anonym på internet och i förlängningen slippa kravbrev. CyberghostVPN är det bästa allroundvalet och ExpressVPN presterar utmärkt, men är något mer kostsamma. Du får ett extra fördelaktigt pris oavsett vilken länk du klickar på ovan.
Cyberghost erbjuder den bästa VPN-tjänsten för alla som vill slippa kravbrev. Anledningen till det är att de inte sparar några känsliga uppgifter, och inte samarbetar med övervakare. Om ett upphovsrättstroll hör av sig till Cyberghost och vill veta mer om dig svarar inte ens Cyberghost på deras förfrågningar.
Huvudsyftet är att tjäna pengar på folks rädsla, och skam, om det handlar om pornografiskt material vill säga. De misstänkta fildelare som väljer att betala utpressarna kan enkelt hamna i skuld för någonting som de i många fall är oskyldiga till – men de rika och välbeställda advokat- samt lobbyorganisationerna har knappast några större samvetskval för det.
Tro det eller ej, men vi svenskar är tillsammans med tyskarna och amerikanarna mest mottagliga för dessa typer av brev. Antipirat-organisationerna började att härja i Tyskland och USA, men när de fick upp ögonen för Sverige, ett land vars invånare kan betala för sig – har de inte tittat tillbaka en gång.
Enligt den Bahnhof-styrda bloggen Utpressningskollen landar ett vanligt kravbelopp på drygt 8 000 kronor. De som inte betalar hotas med att ärendet ska tas upp i domstol, vilket enligt utpressarna innebär ett häftigt bötesbelopp samt ett krav på att betala motpartens rättegångskostnader.
Många blir skrämda och betalar bums. Vilket är lätt att förstå då kostnaden för att bemöta kravet i många fall är lika stort som själva förlikningsbeloppet, i synnerhet om utpressningsoffren måste bistå med en egen advokat.
Själva affärsmodellen kom till Sverige år 2016, efter att advokatbyrån Gothia Law såg en möjlighet att tjäna snabba pengar. Men efter att allmänheten, och i synnerhet internetoperatören Bahnhof, uppmärksammat det hela lades indrivningsverksamheten ner efter bara någon månad.
Men även om Bahnhofs insatser var hedervärda har andra advokatbyråer, likt Rambergs Advokatbyrå och Njord Law Firm tagit över föreställningen. Och på grund av en snedvriden lagstiftning samt advokater med samvete svart som natthimmelen lär eländet fortgå ett bra tag till.
Så här går processen till:
1. En torrent laddas ner
En person laddar ner en upphovsrättsskyddad torrentfil eller streamar illegalt material via Bittorrent-teknik (vilket är möjligt via tex. Kodi eller Popcorn Time). Och jepp – båda av dessa metoder är olagliga då du laddar upp material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.
När du streamar via Kodi eller Popcorn Time delar du materialet samtidigt som du kikar på det, och när det kommer till torrentnerladdningar är det samma sak som gäller. Du delar materialet samtidigt som du laddar ner detsamma, vilket är ett lagbrott.
2. Upphovsrättstrollet spårar ditt IP-nummer
Ett filmbolag tar reda på vilket material som delats samt vilket IP-nummer den misstänkta fildelaren förfogar över. Till sin hjälp har filmbolagen specialanpassad mjukvara såsom Maverickeye, som är en hejare på att övervaka peer to peer-delat material. Samma verktyg kan harkla fram milslånga listor med påstådda upphovsrätts-överträdelser.
På dessa listor finns bland annat aktuell tidpunkt, operatör, IP-adress samt geografisk plats klart angiven. Och som du ser på bilden nedan är det ofta pornografiskt material som fiskas fram, i förhoppning att skrämma utpressningsoffret ytterligare.
Du förstår säkert bildens huvudmening trots censuren. Det är inte jordgubbsplockning det handlar om.
3. En advokatfirma kopplas in
En advokatfirma anlitas med uppgift att koppla de IP-nummer som hämtats in, till fysiska personer. I dagsläget lämnar samtliga internetoperatörer utan Bahnhof ut kunduppgifter. Telia är i sin tur de värsta syndarna – mycket på grund av deras stora kundantal.
Serce and Partners är en av de advokatbyråer som väljer att samarbeta med upphovsrättstrollen. De hänvisar även gärna till Patent- och marknadsdomstolens dom, för att addera lite av en skrämseleffekt.
4. En domstol tvingar operatörerna att samarbeta
Patent- och marknadsdomstolen avgör huruvida internetoperatören ifråga måste lämna ut kunduppgifterna – och det måste de i princip alltid göra. Operatörerna kan i sin tur överklaga domarna – men gör de inte av rädsla för ett saftigt bötesbelopp.
Nedan ser du ett informationsföreläggande som Njord Law Firm samt Mircom International ligger bakom.
5. Kravbreven skickas ut
Efter detta skickas kravbreven iväg. Advokatfirman och filmbolaget har med andra ord allt de behöver för att kunna klämma åt vanliga internetanvändare.
En av de vanligaste taktikerna består av att den oheliga duon fokuserar på en enskild film, eller pornografiskt material, vilket skojarna på Strike 3 Holding är mästare på. Och jepp – även det skurkbolaget verkar inom de svenska gränserna.
Utöver detta kan också hotell, restauranger och caféer med öppna wifi-nät bli skyldiga att ansvara för vad dess besökare gör. Men lyckligtvis är vi inte där ännu, även om amerikanska upphovsrättstroll har stämt en internetoperatör som vägrat kasta ut ett piratkopierande hotell.
Så här kan ett kravbrev se ut. Som brukligt förtydligar avsändaren att bevisläget är starkt samt att det går alldeles utmärkt att delbetala.
Serce and Partners menar även att de kommer att begära ”full ersättning” för det påstådda upphovsrättsintrånget, vilket enligt deras utsago ligger på mer än ”bara” 7 000 kronor.
Vad utredningskostnaderna motsvarar för att begära ut IP-adresser per automatik och i bulk kan ifrågasättas, så även det faktum att de målar upp ett förmodat småmål som ett fall som kommer att tas upp i tingsrätten.
Jag har själv ingen juridisk träning men förmodar istället att ett förenklat tvistemål kan bli aktuellt, där advokatbyrån endast har rätt att ta ut en timmes ersättning som knappast täcker deras utlägg.
Mål vars ersättningsanspråk understiger ett halvt basbelopp (ca. 25 000 kr) ska i regel betraktas som ett förenklat tvistemål enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken, vilket förtydligas i Wikipedia.
Går det att protestera mot utpressningsbreven?
Det är för närvarande Morgan Johansson (S) som ansvarar för dessa typer av frågor. Han kan du maila genom att klicka här. Tänk gärna på att använda ett trevligt (ok, någorlunda trevligt) språk, och kom gärna med några bra argument.
Om du följer de två ovanstående råden är chansen maximal att du belönas med något annat än ett generiskt copy/paste-svar.
Borde kravbreven betalas – vad tycker experterna?
Kravbreven uppmärksammades för första gången år 2016, och sedan dess har mycket hänt. Uppdrag Granskning har tagit upp förfarandet, rättsexperter har uttalat sig och tech-sajter har publicerat ett flertal heta debattartiklar.
Nedan sammanfattar vi vad experter inom branschen säger om just betalningsfrågan:
1. Lawline – svarar tvetydigt
Juridik-rådgivningssajten Lawline har tagit emot ett antal frågor (1) (2) som rör utpressningsbreven. I korthet ges inga direkta svar:
”Ett sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m.
Jag har fullt förståelse för att du kanske inte vill betala, antingen för att du anser dig oskyldig, eller av annan anledning. Däremot vill jag ändå nämna att betalning är ett alternativ för att slippa ärendet framöver.”
De avslutar med att konstatera att de egentligen inte har några goda råd att ge huruvida du ska betala eller inte:
”Som rådgivare kan jag inte ge ett definitivt besked att man alltid ska betala eller att man alltid ska bestrida.”
Det ska läggas till att Lawline tjänar pengar på att bistå med juridisk rådgivning, och därför eventuellt tjänar en hacka på att vara lite tvetydiga.
2. SVT – kritiserar processen utan att ge konkreta råd
Sveriges egna public service-gigant, dvs. SVT, har valt att vaska fram en digital specialupplaga som behandlar just detta ämne. Väl där får vi ta en närmare titt på utpressningsoffren – som i många fall tyvärr väljer att betala.
Det mest bisarra inslaget handlar om 83-åringen Henning som först trodde att det rörde sig om en ny typ av bedrägeribrev (där har han i mina ögon rätt i sak), vilket ledde till att han kastade det första brevet i papperskorten.
När det andra utpressningsbrevet damp ner blev han dock lite mer skakis, men historien slutade trots allt lyckligt: Han vägrade betala Njord Law Firms tramsiga krav på 4 500 kr.
Sammanlagt intervjuade SVT-gänget fyra experter, däribland Mårten Schultz, som är professor i civilrätt. Han menar att utpressarna inte kan stämma alla som vägrar betala, men eventuellt väljer ut några enstaka fall för att statuera ett exempel. I korta drag kritiserar samtliga experter både filmbolagen och advokatbyråerna – utan att ge några egentliga råd huruvida vi ska betala utpressarna eller inte.
3. Nyteknik (Sanna Wolk) – Betala aldrig utpressarna!
Nyteknik-reportern Kalle Wiklund intervjuade rättsprofessorn Sanna Wolk i slutet av 2017. Sanna är bevisligen en kvinna med koll på läget. Hon är en av få experter som ger ett rakt och tydligt svar:
”Betala inte. Du behöver inte ens svara på det. I slutänden är det domstol som ska bedöma om man ska betala eller inte. Vi har sett den här typen av brev tidigare, och det är väldigt få gånger som de som står bakom kraven har tagit det vidare till domstol.”
Hon poängterar dock att det är viktigt att du bestrider ärendet om det dras vidare till inkasso. Samma kvinna passar också på att ge Njord Law Firm en slänga, som i sin tur påstår att det alltid är abonnenten som ansvarar för samtliga internetanvändare:
”Den som har ett öppet nätverk kan inte hållas ansvarig för kränkningar av upphovsrätt – som nedladdning av film – om man ger andra tillgång till sin internetuppkoppling. Det har slagits fast i en EU-dom förra året.”
Har någon misstänkt fildelare ställts inför rätta?
Nej, inte i Sverige. Enligt Sweclockers menar Emelie Svensson, som är jurist på Njord Law Firm, att de som vägrar betala ska ställas inför rätta. Artikeln publicerades i mitten av 2018, och nu, mer än tre år senare, har absolut ingenting hänt.
Advokatbyråerna vet att ett IP-nummer inte räcker som bevisning i Sverige. Deras fall går inte går att processa, och precis därför satsar de på att skriva bedrägliga hotbrev, i syfte att få oinsatta att betala stora summor pengar.
Om vi leker med tanken och säger att de väl stämmer en misstänkt fildelare till rätten, och förlorar, bör hotbreven tappa all tyngd för att slutligen bli ett minne blott. Men så länge det finns pengar att tjäna lär advokatbyråerna inte andra sin affärsmodell, beklagligt nog.
Jag har ingen juridisk träning, men har följt med i copyrightsvängen under ett flertal år, och har bra koll på skutan. Jag skulle aldrig betala utpressarna, och det borde inte du heller göra. Kasta utpressningsbreven i papperskorgen och svält ut skojarna – det förtjänar de.
I januari 2021 rapporterar Torrentfreak om att Njord Law Firm inklusive en av deras advokater anklagas för bedrägeri som en konsekvens av de kravbrev som skickats ut.
Nord har tillsammans med MIRCOM pressat ut skandinaver på cirka 7,5 miljoner kronor, men både Njord och den anklagade advokaten hävdar att de inte har gjort någonting bedrägligt.
En rättsprocess kan vara att vänta mot Njord Law Firm och dess chef Lars Lokdam, och mig veterligen ska ett lyckosamt åtal leda till att fenomenet med utpressningsbrev upphör.
Telia lämnar ut IP-nummer av misstag
Sweclockers har rapporterat att Telia av misstag lämnat ut 55 IP-nummer till Next Advokater. Patent- och marknadsdomstolen gav Next Advokater avslag på de förfrågningarna, men Telia lämnade ut uppgifterna ändå på grund av bristande rutiner.
De felaktigt överlämnade uppgifterna är dock en droppe i havet i jämförelse med den totala mängd IP-adresser som lämnats ut år 2021. Det är idag oklart huruvida Telia kommer att kunna straffas för sitt slarv, som enligt IT-juristen Daniel Westman kan röra sig om brott mot tystnadsplikten.
Men var det ett misstag från Telias sida, eller har Sveriges största bredbandsoperatör börjat slarva och/eller slutat bry sig om kundernas integritet?
Mig veterligen rör det sig om ett ärligt, och samtidigt klantigt misstag. Att inte skydda sina kunders integritet är en PR-mardröm. Telia har dessutom kämpat för att slippa blockera The Pirate Bay, så god vilja verkar åtminstone finnas.
Uppföljningsbrev skickas ut
De uppföljningsbrev som advokatbyråerna skickar ut berättar på ett tydligt sätt att det totala skadeståndsbeloppet ligger på cirka 80 000 kronor. Men om man lydigt betalar det ursprungliga förlikningsbeloppet så blir det ingen rättegång.
Som du ser nedan är det i detta fall Strike 3 Holdings, ett filmbolag som enbart producerar vuxenfilmer, som ligger bakom stämningen. De är särskilt fräcka, då de hotar med att åtala misstänkta fildelare för att ha laddat ner filmer likt ”XXX SNUSKIGTORD 11”.
Skamfaktorn är med andra ord det som ska driva den misstänkte att betala.
Ingen har mig veterligen åtalats för fildelningsbrott i Sverige, och att påstå att skadan för Strike 3 uppgår till minst 80 000 kronor exklusive utredningskostnader är bara skrattretande.
Att begära ett så här stort belopp kan även vara ett taktiskt knep då gränsen för att ett ärende ska tas upp som ett förenklat tvistemål år 2021 ligger på 24 300 kronor, det vill säga ett halvt prisbasbelopp.
Den person som varit snäll och bistått med dessa bilder tänker dock inte betala, vilket är ett beslut jag stöttar denne i. Svält ut dem.
Uppföljningsbrev på uppföljningsbrev
Det finns någonting som är tråkigare än uppföljningsbrev; fler uppföljningsbrev. Som du ser nedan är det samma juridiska ”mumbo jumbo”-termer som gäller.
Man ska som brukligt slutreglera och förlika, trots att mig veterligen ingen svensk privatperson blivit kallad till rätten som en konsekvens av att de tagit emot ett kravbrev.
Copy and paste-kravbreven haglar på som om det inte vore någon morgondag, och för den person som gav mig tillåtelse att publicera brevet är detta den andra ”påminnelsen”.
Det är lätt att bara skratta uppgivet åt eländet när man själv inte har blivit utsatt, men för många är ett kravbrev på 5 000 till 10 000 kr förödande för ekonomin.
Jag tackar dig igen för att jag har fått publicera materialet och glöm inte att papper ska slängas i återvinningscentralen, inte i röd påse *wink*.
Sammanfattning
De fräcka kravbreven är ett stort problem. Skumma copyrighttroll och minst lika samvetslösa advokatfirmor gör allt för att få misstänkta fildelare att lätta på plånböckerna. Även om hela förfarandet har kritiserats högljutt fortgår det än idag.
År 2017 lämnades över 25 000 IP-nummer ut, år 2018 röjdes över 35 000 IP-uppgifter. 2019 och 2020 blev rekordår då många utländska aktörer gjort entré på den svenska scenen då de vet att det finns gott om pengar att hämta.
Experternas råd är något tvetydiga, men de som väl uttalar sig tydligt anser att utpressningsbreven ska förpassas till närmsta papperskorg. Som novis kan jag påpeka att jag själv aldrig skulle betala ett öre till dessa skojare – och i mina ögon ska inte du heller göra det.
Svar på vanliga frågor
✉️ Hur länge kommer denna affärsmodell att fortgå?
Så länge Ipred-lagen kan utnyttjas för att jaga nätpirater, och så länge svenskar betalar utpressarna, lär denna fula men samtidigt lukrativa affärsmodell fortgå.
✉️ Vad är ett kravbrev?
Ett kravbrev är ett förlikningserbjudande som ett upphovsrättstroll skickar ut med hjälp av en advokatfirma.
✉️ Ska man betala utpressarna?
Nej, mitt subjektiva svar är att du inte ska göra det. Dels för att bevisläget är svagt, och dels för att upphovsrättstrollen och advokatbyråerna (mig veterligen) inte vågat dra någon enskild svensk inför rätta.
✉️ Vad kostar det att betala utpressarna?
Ett vanligt förlikningskrav kostar dig 5 000 till 10 000 kronor att betala. Det är enligt mina erfarenheter också vanligt att fler kravbrev skickas efter att du betalat utpressarna en första gång.
✉️ Vilka upphovsrättstroll är mest aktiva i Sverige?
Upphovsrättstrollet Strike 3 Holding är ett av de största inhemska upphovsrättstrollen. De har allierat sig med Copyright Management och tillsammans ansätter de svenska fildelare som de menar har laddat ner pornografiskt material i torrentform.
Crystalis Entertainment, PML Process Management, Copyright Management Services och Miricom Content Management är fyra andra upphovsrättstroll som pressar ut svenska fildelare på en regelbunden basis.
✉️ Hur kartlägger upphovsrättstrollen svenska IP-nummer?
Genom specialverktyg likt MaverickEye, som kontinuerligt analyserar torrentsvärmar för att kunna identifiera IP-nummer som tillhör misstänkta nätpirater. Upphovsrättstrollet Copyright Management Services äger MaverickEye, och Strike 3 Holding äger VXN Scan.
De uppgifter som verktygen kartlägger inkluderar bland annat:
IP-adress (tex. 91.131.120.78)
Tidpunkt för nerladdning (tex. 24.09.2020 20:42:27)
Upphovsrättstrollet får däremot inte reda på följande information:
Ditt namn
Din adress
Ditt postnummer
I vilken stad du bor i
För att få reda på detta måste de samarbeta med en advokatbyrå, likt Njord Law Firm, som i princip alltid lyckas begära ut uppgifterna från operatörerna. Detta då Patent- och marknadsdomstolen sällan nekar advokatbyråernas informationsförelägganden.
Dessa loggar inkluderas i informationsföreläggandena..
✉️ Fokuserar upphovsrättstrollen sig på enstaka filmer?
Ja, det förfarandet är vanligast. För att nämna ett exempel valde filmbolaget Fallen Productions att enbart pressa ut nätpirater som ska ha laddat ner ”Angel Has Fallen”. Utöver det är Strike 3 Holding kända för att enbart pressa ut personer som misstänks för att ha laddat ner specifika erotiska filmtitlar.
Gissningsvis är förfarandet att fokusera på enstaka filmer vanligt förekommande då spårningsverktygen med lätthet kan identifiera IP-nummer i torrentsvärmar. Att bevaka ett flertal filmtitlar blir därför sällan nödvändigt.
✉️ Är det främst filmer som upphovsrättstrollen övervakar?
Ja, främst filmer, men även tv-serier som laddas ner i torrentform. Programvaruföretag likt Microsoft och Adobe har mig veterligen aldrig samarbetat med upphovsrättstroll.
✉️ Kan man få ett kravbrev om man streamar på Dreamfilm?
Nej, mig veterligen är det lagligt att streama på sajter likt Dreamfilm och Swefilmer.
✉️ Har svenskar som laddat ner musik pressats ut?
Fildelning gällande musik har minskat tack vare Spotify, och mig veterligen har svenskar som laddat ner upphovsrättsskyddad musik i torrentform inte ansatts av upphovsrättstroll.
✉️ Har svenskar som laddat ner programvara pressats ut?
Nej, mig veterligen har det inte hänt, men somliga mjukvaruföretag kan spåra crackade program till dess användare såvida programmet kopplar upp sig mot företagets servrar. När IP-numret kartlagts kan ett varningsbrev eller ett kravbrev skickas ut.
Men det förfarandet är mycket ovanligt, och de företag som skyddar sin programvara så pass aggressivt erbjuder i regel dyr CAD-mjukvara för 3D-modellering som kostar uppemot 100 000 kronor.
✉️ Samarbetar min internetoperatör med upphovsrättstroll?
Nästan alla stora svenska internetoperatörer samarbetar med upphovsrättslobbyn, inklusive Telia, Com Hem, Bredbandsbolaget samt Tele 2. Men Bahnhof samarbetar enligt egen utsago aldrig med upphovsrättstroll.
✉️ Hur kan man granska de operatörer som samarbetar med upphovsrättstroll?
På Utpressningskollen kan du söka efter pågående rättsfall där copyrigttrollen är i färd med att begära ut IP-nummer från din operatör. Du kan exempelvis söka på alla informationsförelägganden, eller sådana som specifika operatörer likt Telia eller Com Hem är delaktiga i.
I de bilagor som återfinns på Utpressningskollen kan du även se vilket material som upphovstrollen hänvisar till. I många fall är det pornografiskt material som upphovsrättstrollen är i färd med att begära ut.
Du kan endast söka efter informationsförelägganden som härrör specifika operatörer på Utpressningskollen. Du kan därmed inte söka efter mjukvaruprogram, tv-serier eller filmer.
För att kartlägga allt material måste du granska många bilagor för att få en bra bild gällande de torrenter som upphovsrättstrollen bevakar.
✉️Vilka advokatbyråer samarbetar med upphovsrättstrollen?
I Sverige är det år 2020 främst Rambergs Advokater, Njord Law Firm samt NEXT Advokater som skickar ut kravbrev till svenska nätpirater.
