Efter att EU underkänt den svenska datalagringslagen i december 2016 har regeringen gjort allt de kan för att återinföra denna. Men då EU är benhårda och kräver att lagen omformuleras rejält är det långt ifrån säkert att lagrådet accepterar det nya förslag som inrikesminister Mikael Damberg lämnat över.
Kort efter Edward Snowden-affären, där det visade sig att amerikanska underrättelseorganisationer avlyssnat människor runt hela världen, tänkte EU om. Många (det vill säga jag) menar att EU-domstolens underkännande är en direkt konsekvens av att EU sagt sitt i integritetsfrågan. Något ”vi måste kunna spåra vår befolkning för att göra vårt land säkrare – de som inte har någonting att dölja kan vara säkra”-kort kan regeringen inte heller köra med då EU redan avgjort den aspekten, den personliga integriteten ska gå först.
En kunnig it-jurist som Computer Sweden pratat med, Daniel Westman, menar i sin tur att det nya förslaget är alltför likt den lag som EU-domstolen underkände för cirka tre år sedan. För att vår integritet ska kunna skyddas kräver EU att det inte ska gå att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster, en definition diverse jurister tolkar på väldigt olika sätt. Enligt det nya förslaget lagras många känsliga uppgifter under en kortare tidsperiod än förut, men Daniel Westman tror inte att det räcker:
”Förslaget är väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt”
Det återstår med andra ord att se vad lagrådet säger om saken, men som Westman säger: De lär komma med en större drös invändningar. Hela förslaget finns att läsa här.