Många nätpirater anser att allt innehåll ska finnas tillgängligt helt gratis, inga konstigheter där. Men när diverse releasegrupper nallar titlar från varandra blir det ett evigt liv, en företeelse som många seriösa pirater tar mycket allvarligt på. Torrentfreak anser att detta är naturligt, men också lite av en dubbelmoral.
Alla pirater är inte stöpta ur samma form. Vissa vill bara ladda ner det senaste avsnittet av favoritserien för att sedan återgå till popcornkäkandet. Andra tar dock hobbyn på stort allvar och har under åratal lärt sig allt om vilka medieformat, omkodningstekniker, krypteringstekniker och webbforum som gäller för att hålla sig uppdaterade. Med andra ord har en subkultur bildats. En kultur där releasegrupper hyllas och tar åt sig äran när till exempel en ny film laddas upp på en torrentsajt.
Om releasegrupp X skulle nalla en release från releasegrupp Y tar det eld i busken och ett mindre helvete brakar ut. Självklart är det lätt att förstå vreden. Releasegrupp X hade arbetat otaliga timmar för att kunna ladda upp materialet, sen kommer releasegrupp Y som på ett bananskal och tar åt sig äran. Som sagt, vreden är förståelig, men är detta en form av dubbelmoral?
Många ser kända releasegrupper som hjältar, och självklart uppstår ett ”vi mot dem”-tänk då människor lägger ner otaliga timmar på att göra nya releaser tillgängliga för allmänheten, helt utan att ta betalt för detta. Filmbolagen skapar i sin tur konstiga release-scheman där vi svenskar ibland får kika på samma material material som amerikanarna uppemot månader efter den egentliga premiären. De svenska streamingplattformarna är tyvärr inte mycket att hurra för heller då många av dessa enbart sänder en bråkdel av det totala utbudet, ljusår efter amerikanarna. Spelbolag kränger på DRM-skydd som försämrar prestandan och så vidare, listan kan bli hur lång som helst.
Om vi rullar tillbaka till den så kallade dubbelmoralen är det svårt att säga om någon sådan existerar. Piratscenen är en tight grupp som ser de flesta mediebolagen som giriga stofiler som förtjänar sitt öde, och många som laddar ner deras material håller med. Själv anser jag att det knappast kan räknas som dubbelmoral att erbjuda material som antingen är för dyrt eller otillgängligt till personer som aldrig skulle fått tag på detta på annat sätt. Det hade även varit en mycket god idé att låta tjänster såsom GOG, som säljer DRM-fria spel, vara ifred då detta gäng försöker förbättra någonting som är trasigt.
Större mediebolag kan enligt Torrentfreak komma bort från vi mot dem-tänket genom att skapa tjänster som faktiskt är värda att betala för. Om bara ett av de större mediebolagen skulle ”göra en GOG” och släppa en prisvärd tjänst med ett utbud värt namnet skulle samma lojalitet tillfalla dem.
Tyvärr går vi i en motsatt riktning och nya streamingplattformar ploppar upp som svampar i backen, vilket fragmenterar medieutbudet ytterligare. I slutet av året öppnar det inte helt okända filmbolaget Disney en egen streamingplattform. Som en konsekvens av detta har Netflix lagt ner samtliga Marvelserier (mina tankar – detta är omdebatterat), vilket har upprört många.
Disney tror säkert att många ska flockas till deras premiumtjänst, men sanningen blir förmodligen att fler vänder sig mot närmaste piratbukt istället. Och vad sänder en sådan signal till kunderna?
”Vi vet att ni ville ha en gemensam medieplattform till ett rimligt pris, men vi vet trots allt bäst, varsågoda att betala 150 kronor i månaden för relativt mediokert material som bara finns hos oss.”
Var skulle ni sätta er lojalitet? Hos den stora mediebolaget eller hos relesegruppen som sätter sniglar i ögat på hela girighetstänket. Rant slut.
För att svara på rubrikfrågan:
