Det pågår en global pandemi som påverkar stora delar av världen, inklusive Sverige. Och som om inte det vore nog finns det samvetslösa rackare som utnyttjar människors oro och ångest för att tjäna pengar.
Cyberbrottslingar har börjat sprida fejkade nyheter med förhoppning att lura människor som är oroliga över Coronavirus-epidemin. Regeringar och myndigheter gör sitt för att förhindra falsk nyhetsspridning, men det hjälper bara till en viss del.
Vad är fake news, eller fejkade nyheter?
Fake news består av felaktig information som oftast får spridning via mail samt sociala medie-tjänster, såsom Facebook och Twitter.
Whatsapp har meddelat att många av deras användare blivit drabbade. På samma plattform har lurendrejare påstått att de förfogar över ett botemedel som kan få bukt på virusspridningen:
”In recent weeks, WhatsApp users throughout Africa and Asia reported a stream of text messages and voice memos in private channels that pitch fake coronavirus cures. Some of the recirculated texts wrongly list garlic, salt water, and a type of tea as natural remedies for the outbreak, even though no treatments exist.”
Vid den desinformations-kampanjen använde bluffarna sig av Unicef-loggor, med mål att öka äktheten. Unicef har dock tagit avstånd från hela spektaklet, då de inte vill förknippas med sådant trams.
Det är lätt att tänka: ”Jag vet vad som är rätt och fel, och skiter fullständigt i vad någon idiot på nätet skriver!”
Men sanningen är att vi människor är ganska påverkansbara, åtminstone som grupp. För att nämna ett exempel vägrar nästan 40% av amerikanarna att köpa Corona-öl, av rädsla för att bli smittade. Det är lätt att bli desperat och gå på billiga tricks, i synnerhet då panik och oro råder. Summa summarum: ingen är helt immun mot fejkade nyheter, det är min bestämda åsikt.
Utöver det har e-postmeddelanden, där Coronavirus-botemedel säljs, blivit allt mer vanligt förekommande. Bedragarna vill att offren tjongar över en nätt summa för att kunna ta del av den ultimata Coronavirus-kuren, och nepp – någon sådan finns såklart inte.
Gör så här för att inte bli lurade av fejkade nyheter
Med dessa fyra minnesregler i ryggmärgen kan ni identifiera fake news på ett effektivt sätt.
#1. Vilken nyhetskälla ligger bakom materialet? Välj att lita på seriösa nyhetsförmedlare, såsom Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet eller DN, och inte någon obskyr blogg eller något internetforum. Sajter som specialiserar sig på fejkade nyheter är bara ute efter klick, inte att sprida information som stämmer överens med verkligheten.
#2. Granska materialet mot flera källor. Somliga fake news-webbsajter publicerar välskrivna artiklar med logiska argument, så det är lätt att bli lurad. Om vi tar 5G-debatten som exempel är experterna överens om att 5G-är ofarligt, medan diverse fake news-sidor målar ut den nya tekniken som satan själv. Det är viktigt att ni faktagranskar artiklar som får den inre lögndetektorn att brumma igång.
#3. Är domänen att lita på? Fake news-sajter försöker ofta efterlikna pålitliga webbsidor. Sajter som exempelvis slutar på .eu, .info, .tech eller .store är oftast opålitliga, även om det finns undantag.
#4. Är artikelbilderna manipulerade? Om nyhetsartikeln ifråga innehåller en bild, ta reda på huruvida den är manipulerad eller inte. Det är viktigt då många fake news-artiklar innehåller Photoshoppat material. På Bored Panda kan ni kika på ett gäng bilder som manipulerats för att locka klick. De är mycket underhållande, men fejkade så det står härliga till.
Rapportera fake news-material
Alla kan hjälpa till att stoppa spridningen av fejkade nyheter. Gör så här för att få skojarna att bita i gräset.
Steg 1: Klicka på “•••”-knappen längst upp till höger i inlägget.
Steg 2: Välj ”Hitta support eller anmäl inlägget”
Steg 3: Välj ”Falska nyheter”
Steg 4: Klicka på ”Nästa” för att rapportera inlägget som fake news.
Twitter – rapportera ett enstaka tweet
Steg 1: Klicka på ”V”-symbolen längst upp till höger.
Steg 2: Välj ”Report Tweet”
Steg 3: Uppge varför tweeten bör tas bort. Jag anser att ”It is suspicious or spam” passar utmärkt för att rapportera fake news.
Steg 4: Svara på resten av frågorna. De få steg som återstår av rapporterings-processen är mycket självförklarande.
Twitter – rapportera ett Twitterkonto
Steg 1: Klicka på bilden eller namnet för att ta er till kontots huvudsida.
Steg 2: Klicka på “•••”-knappen (iOS-användare: tryck på kugghjulsikonen). Välj därefter ”Report”.
Steg 3: Ange varför kontot är opassande. Även här bör ”It is suspicious or spam” vara passande.
Steg 4: Svara på ett gäng ytterligare frågor för att fullfölja rapporterings-processen.
Steg 1: Ta er till det Instagram-inlägg som ni vill flagga som fake news.
Steg 2: Klicka på “•••”-knappen längst upp till höger och välj ”Report”.
Steg 3: Svara på ett gäng följdfrågor.
Steg 1: Ta en skärmavbild på fake news-artikeln eller sajten ifråga.
Steg 2: Scrolla till botten av sökresultats-sidan och välj ”Skicka Feedback”
Steg 3: Ladda upp skärmavbilden och ange artikelns direktlänk. Beskriv därefter varför materialet bör betraktas som fake news.
OBS: Ni måste inte skicka med en skärmavbild, men en sådan bör underlätta för Google-teamet då fake-news-webbsidorna ofta ändrar sina artiklar i efterhand.
Steg 4: Välj ”Skicka” och låt Google-teamet sköta resten.
Vad är phishing?
Nu kan ni identifiera och rapportera fejkade nyheter – det är en bra början. Men då nätfiske-, eller phishing-attacker, har ökat i omfattning till följd av Coronavirus-pandemin är det viktigt att ni har ett hum om hur de fungerar, samt hur ni skyddar er mot dem.
De vanligaste nätfiskeförsöken består fortfarande av vanliga bluff-fraser såsom: ”någon har försökt komma åt ditt konto – klicka på en skadlig länk för att veta mer”, samt ”du måste uppdatera din betalinformation – klicka här för att ta dig till en bedräglig webbsida”, eller ”Gör som Skavlan och investera i Bitcoin – vi tar gärna dina kontouppgifter tack”.
Men i samband med att Coronavirus-pandemin sveper fram har ytterligare ett gäng phishing-taktiker uppkommit, och dessa går vi igenom bums.
Jobba hemma-phishing: Då många numera arbetar på hemmaplan är cyberbrottslingar som låtsas vara era kollegor vanligare än någonsin tidigare. I e-postmeddelandena eller telefonsamtalen utger de sig oftast för att vara chefer inom företaget ifråga, med mål att inge auktoritet samt för att få ett snabbt svar.
Myndighets-phishing: Somliga ljusskygga rackare skickar e-postmeddelanden där avsändaren sägs vara en känd myndighet, såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samma mail innehåller ofta skadliga länkar, betalningskrav och annat som kan kopplas ihop med nätfiske.
Om ett specifikt e-postmeddelande har en känd myndighet som avsändare – klicka aldrig på e-postlänken, besök istället deras webbsida genom att ange webbadressen i adressfältet. En Google-sökning på myndigheten ifråga fungerar dessutom lika bra. På myndigheternas webbsajter hittar ni all tänkbar information, och mig veterligen skickar de aldrig ut e-postmeddelanden till privatpersoner.
Välgörenhets-phishing: Fejkade e-postmeddelanden från exempelvis doktorer som behöver pengar, forskare som behöver nya anslag och Coronavirus-offer som behöver kosing för att få vård är nästan alltid rent nätfiske. Om ni vill skänka pengar till Coronavirus-ändamål – ge era slantar till en etablerad välgörenhetsfond istället. Även här bör ni inte klicka på de länkar som återfinns i mailet, utan istället ta er till de seriösa välgörenhetssajterna via en sökmotor eller adressfältet.
Desinformations-phishing: Om ett mail med sensationella uppgifter rörande Coronavirus-spridningen dimper ner i inkorgen rör det sig nästan alltid om fejkade nyheter. Och de är ni ju experter på att identifiera vid det här laget. I korthet: Klicka inte på någonting och dela inte tramset. Om fake news-materialet dimper ner i inkorgen kan ni inte göra mycket åt saken, men om tramset ploppar upp på sociala medier – anmäl eländet bums.
Bedragare kan även höra av sig via telefon, och utge sig för att vara sjukvårdspersonal, för att på så sätt lura oroliga människor på pengar. Många bluffare använder appar som gör att de kan utge sig för att vara precis vem som helst.
Expressen rapporterar om ett fall där skojaren använde ett nummer som tillhör Folkhälsomyndigheten för att lura en kvinna att tro att hon hade smittats av Coronaviruset. Samma kvinna loggade tillslut in på sin internetbank med hjälp av säkerhetsdosan, och i samband med det blev hon omkring 140.000 kronor fattigare.
Tänk på att aldrig logga in på din internetbank bara för att någon främling begär att ni ska göra så. Varken banker, företag eller myndigheter ringer upp och begär att ni ska logga in via exempelvis bankdosan eller Bank-ID. Då bedragarna kan hitta grundläggande information om er på nätet gör ni rätt i att antingen lägga på, eller om samtalet verkar trovärdigt – be om att få ringa tillbaka till ett nummer som ni vet går till mottagaren. Den information som precis nämnts är hämtad från polisens webbsida.
Prishöjnings-phishing: Då oron är stor när Corona-epidemin drar fram väljer vissa att utnyttja situationen. Andningsmasker, handsprit och till och med toalettpapper hamstras som aldrig förr, för att därefter säljas via tveksamma kanaler.
Blocket, och många andra online-tjänster har kastat ut hamstrarna, som får allt svårare att sälja sina produkter. Om tvivelaktiga annonser ploppar upp på exempelvis Facebook – anmäl gärna hela spektaklet till moderatorerna.
Sist men inte minst är Sverige ett väl uppstyrt land, med stabila samhällsfunktioner. Jag väljer att inte bunkra – och i mitt tycke behöver inte ni göra det heller.
Behandlings-phishing: Visst vore det skönt om Coronaviruset kunde utrotas med hjälp av ett vaccin eller en tablett? Självklart vore det så, och forskare arbetar hårt för att göra det möjligt – men där är vi inte än. Även de här bluffmejlen spelar på människors oro, och erbjuder allt som oftast den ultimata Corona-kuren, mot en slant eller ett länkklick vill säga.
Fall inte för det här billiga tricket. Om något verkar för bra för att vara sant, dubbelkolla påståendena via pålitliga kanaler och klicka inte på några skumma länkar.
Statistik-phishing: Somliga sajter har stenkoll på vilket sätt Coronavirus-epidemin sprids runt jorden. Många är träffsäkra och grafiskt snygga, men ett fåtal av dem är tyvärr bedrägliga.
Omni nämner att omkring 4.000 statistiksajter är fyllda med spionprogram och virus av olika slag. De bör ni förstås passa er för. Sist men inte minst kan Worldcounter samt 1177.se nämnas som två seriösa informationsspridare.
Sammanfattning
Det är lätt att falla offer för fejkade nyheter samt phishing, i synnerhet under Corona-tider – då den logiska delen av hjärnan ibland strejkar. Men allt är inte nattsvart. Nu vet ni vad fejkade nyheter är samt hur ni anmäler det. Ni vet även vad nätfiske innebär, samt hur ni minimerar risken för att bli drabbade av det blufferiet.
Sammanfattningsvis: Håll er säkra, tvätta labbarna och tänk på att inte klicka på något tramsigt.
Om ni skulle ha några frågor eller funderingar gällande artikelns innehåll, tjoa gärna till i kommentarsfältet.