Regeringen presenterade igår ett lagförslag som innebär att brottsbekämpande myndigheter, såsom Polis, Säpo, Tullverket samt Ekobrottsmyndigheten får lagligt stöd att hacka personer som de anser ägnar sig åt grov brottslighet.
Datainspektionen har nu valt att säga sitt – och de är inte imponerade. Enligt Jonas Agnvall, som är jurist på samma myndighet, påverkar den tilltänkta lagen den enskildes integritet på ett alltför negativt sätt:
”Enligt vår bedömning bör det endast användas vid allvarliga brott som kan påverka rikets säkerhet såsom terroristbrott, och mycket grov organiserad brottslighet när övriga tvångsmedel inte räcker till”
Datainspektionen slår även ner på att dataavläsningen ska kunna användas för att förhindra brott som ger minst två års fängelse, vilket de tycker är en på tok för låg gräns.
Utöver detta kritiserar även Anne Ramberg, som är advokat och före detta generalsekreterare för Advokatsamfundet, lagförlaget och påpekar att det finns en stor risk för att den de tilltänkta förändringarna kommer att missbrukas:
”Ingen argumenterar för integritet längre, man har gett upp det. Om man tänker på boken 1984 – vi är ju där i dag. Det här kan urholka demokratin, och det möjliggör ett missbruk som riskerar att det fria samtalet inte kan äga rum. Om man ser på utvecklingen i Europa, i händerna på en politisk majoritet som ser annorlunda ut än den i dag, då är yttrandefriheten och pressfriheten det första man ger sig på.”
Förslaget är ett av totalt 34 punkter som ingår i en åtgärdslista som regeringen tagit fram för att få bukt på den ökade gängbrottsligheten. Om förslaget väl godkänns börjar bör foliehattarna tas på den 1 mars 2020. Efter detta väntar en fem år lång prövotid och ytterligare utvärderingar innan regeringen tar ett slutgiltigt beslut huruvida lagen ska permanentas eller inte.