Antivirusjätten Avira basar över VPN-tjänsten Phantom, som håller er säkra med hjälp av OpenVPN-protokollet samt AES 256-algoritmen. Tack vare detta får alla bland annat reklaminstitut, hackers och upphovsrättsivrare alltid foten vid dörren.
De säger också att vi ska kunna låsa upp en lång rad regionsblockerade webbsidor samt tv-plattformar, samt att våra internetoperatörer inte längre ska kunna strypa våra uppkopplingar.
Som ni själva märker lovar Avira en hel del. Men kan de leverera? Det tar vi reda på snart, men innan dess slänger jag upp en riktig bamse till faktaruta i ansiktet på er.
På plussidan (+)
Starka säkerhetsprotokoll finns på plats
Avira kör med 256-bitars AES-kryptering. Bättre än så blir det inte. Utöver detta är det följande VPN-protokoll som gäller:
- OpenVPN (mycket säkert)
- IKEv2 (mycket säkert)
- IPSec (säkert)
OpenVPN är branschstandarden inom VPN-kryptering, IKEv2 är även det ett mycket starkt protokoll och IPSec kan ses som ett stabilt reservalternativ. På Windows-, Mac- och Android-sidan skyddas vi med OpenVPN och för iOS finns IKEv2 och IPSec tillgängligt. Starka VPN-protokoll är knappast någon bristvara, och det ska Avira ha en stor eloge för.
Kill Switch-funktionalitet hittar vi tyvärr bara för Windows. Denna funktion bryter våra internetuppkopplingar per automatik om vi skulle tappa kontakten med VPN-företagets servrar, vilket kan hända vid tex. serverbyten eller om en VPN-app skulle krascha. Kill Switch-verktyget bör alltid vara aktiverat och är det bästa vi har för att kunna förhindra IP- samt DNS-läckor.
Men att bara erbjuda Kill Switch-funktionalitet på Windows-sidan är ganska dåligt. VPN-jättar såsom Cyberghost och ExpressVPN har bakat in exakt samma verktyg i alla appar, och det borde även Avira göra.
Säkerhetsläget är perfekt
En VPN-tjänst kapslar in hela internetuppkopplingen i en skyddad tunnel, vilket gör att ni kan dölja era riktiga positioner. Men om tunneln inte är tät, dvs. om en DNS-läcka inträffar, kan vem som helst se vad ni donar med på nätet. Det är just därför denna kategorin är så pass viktig.
Alla VPN-företag grillas mot minst fem säkerhetstjänster för att vi ska kunna få reda på huruvida VPN-uppkopplingen är säker eller inte, och nu är det Avira Phantoms tur:
- Doileak.com (ok)
- Torrentprivacy.com (ok)
- DNSLeaktest.com (ok)
- Virustotal.com (ok)
- Privacy Checker Tool (ok)
Som ni själva ser sköter de sig utmärkt. Inga säkerhetshot kunde identifieras.
VPN-mjukvaran är relativt lättanvänd
Om ni väljer att ladda ner Avira Phantom från VPN-företagets officiella webbsida tvingas ni dras med Avira Dashboard. Dashboard-programvaran är säkert perfekt för alla som prenumererar på många Avira-tjänster, och vill kunna få en bra överblick – men en mardröm för alla som är ute efter en lättviktig och effektiv VPN-app. Avira Dashboard är riktigt störande, och ligger alltid och tuggar i bakgrunden.
Om vi bortser från Dashboard-tramset är Windows-klienten faktiskt riktigt trevlig. Serverbytena är kvicka som bara den, Kill Switch-verktyget fungerar utmärkt och gränssnittet är snyggt som bara den.
Sekunden efter jag öppnade upp Windows-appen för första gången fick jag göra ett val: Är det ett mörkt gränssnitt som ska gälla – eller ett mörkt sådant?
Jag testkörde båda lägena, och fastnade tillslut för den mörka varianten.
Allt som allt var jag mycket nöjd med Avira Phantoms Windows-app. Den gjorde alltid det den skulle – och mer än så kan man knappast begära.
Även iOS-klienten fick sig en omgång. Den kan beskrivas som en välfungerande och lite mer minimalistisk version av Windows-appen. Installationen var överstökad på någon minut och så fort iOS-varianten släppte in mig kände jag mig hemma på en gång. Att erbjuda många egenutvecklade VPN-appar i samma gränssnitt är starkt som bara den. Även om tredjepartsalternativ såsom OpenVPN Connect är minst lika säkra är användarupplevelsen som bäst när apparna ser likvärdiga ut.
Trots några små tillkortakommanden landar hela kategorin i plushögen, med ganska stor marginal dessutom.
Många typer av enheter kan anslutas
Hos Avira Phantom kan vi koppla upp följande enheter:
- iOS (egenutvecklad app)
- Android (egenutvecklad app)
- Windows (egenutvecklad app)
- Mac (egenutvecklad app)
Men inte routrar, tråkigt nog. Det gör dock inte så mycket då vi kan koppla upp hur många enheter som helst på en och samma gång. Många VPN-leverantörer sätter in brasklappar som kan säga: ”Ni får bara ansluta 5 enheter på en och samma gång”. Men hos Avira slipper ni det – och det är förstås tacksamt.
Men men. Man kan inte dra det hela för långt. Om ni väljer att ansluta mer än 20 prylar samtidigt kan kundsupporten höra av sig och undra vad ni håller på med.
Serverparken är stor nog
48+ servrar i 38+ länder, är det någonting att skryta med? Nej, förmodligen inte, men då VPN-servrarna är ganska logiskt placerade kan man inte skälla på Avira alltför högljutt.
Som ni ser nedan har Avira placerat ut servrar i många viktiga länder, inklusive Sverige, USA, Storbritannien och Norge.
Cyberghost, ExpressVPN och andra VPN-jättar basar förvisso över VPN-servrar i hundratals länder, men trots att så är fallet får Avira Phantoms ganska magra serverpark räknas som godkänd.
Avira sparar inte mer uppgifter än nödvändigt
I princip alla VPN-företag lovar dyrt och heligt att de inte sparar några känsliga loggar, men efter att man grävt i loggavtalet en stund kan man träffa på den ena otrevliga överraskningen efter den andra.
Avira Phantom sköter sig dock bra. De sparar lite ofarlig information, men värre än så är det inte:
- E-postadresser (för tex. supportärenden)
- Kraschrapporter (går att avaktivera)
- Google Analytics-data (på Aviras egen webbsida)
- Cookies (på samma webbsajt)
De förklarar tydligt vad som gäller, helt utan att försöka finta bort oss. När vi väl kopplar upp oss mot en VPN-server sparas ingenting som riskerar att röja vår identitet, såsom:
- IP-adresser
- DNS-förfrågningar
Avira sparar inte heller några uppkopplingsloggar eller bandbreddsloggar, som avslöjar när vi kopplar upp oss mot en VPN-server samt hur mycket data vi förbrukar. Mer specifikt sköter Avira Phantom sig utmärkt, och då blir det plushögen som gäller även här.
Neutralt (+-)
VPN-företaget har sitt säte i ett Eyes-land
Då moderföretaget Avira Operations GmbH & Co har sitt huvudkontor i Tyskland omfattas alla produkter, och då även VPN-delen, av Eyes-avtalet.
Samma allians består av ett femtontal länder som alla spionerar på sina befolkningar så det står härliga till. Samarbetet påbörjades år 1965. Vid den tidpunkten var det bara USA och Storbritannien som var med i leken, men allteftersom åren gått har fler länder (inkl. Sverige) inkluderats. Tyskland är en del av alliansens innersta krets, dvs. 5 Eyes, vilket kan ställa till problem.
Nu ska jag komma till saken och inte dansa runt ämnet något mer. Samtliga Eyes-länder kan tvinga företag som verkar inom Eyes-zonen att lämna över allt de har, och det är problematiskt då VPN-företagens största uppgift är att hålla klaffen stängd beträffande vad vi gör på nätet.
Men som vi redan gått igenom, Avira sparar inga känsliga loggar, och tack vare det bör vi kunna känna oss säkra i vilket fall.
VPN-servrarna är relativt kvicka
Bashastigheten
När ni kopplar upp er mot en VPN-server får ni ta del av ett extra säkerhetslager, vilket innebär att ingen kan spionera på er. Det är förstås utmärkt, men hastighetsläget kan dock ta sig en törn om VPN-företaget ifråga tillhandahåller för svaga/långsamma VPN-servrar.
På bilden nedan hittar ni det nakna, eller okrypterade hastighetsläget, så att ni har någonting att jämföra med.
Nerströms: 244 Mbps
Uppströms: 251 Mbps
Latens: 12 ms
Sverige
Den svenska VPN-server som fick sträcka på sig gjorde en relativt bra insats. 60+ Mpbs nerströms är kanske ingen topprestation, men bra nog för att Avira ska slippa gnäll från mitt håll.
Nerströms: 61 Mbps
Uppströms: 160 Mbps
Latens: 39 ms
Storbritannien
Det relativt trevliga hastighetsläget höll i sig hela vägen till Storbritannien. 75+ Mbps nerströms är fullt godkänt med tanke på avståndet.
Nerströms: 79 Mbps
Uppströms: 42 Mbps
Latens: 34 ms
USA
USA servrarna är oftast de långsammaste i högen. Den fördomen stämmer även här, men trots det bör 45+ Mbps nerströms ses som en bra prestation.
Nerströms: 47 Mbps
Uppströms: 9 Mbps
Latens: 126 ms
Avira Phantoms VPN-servrar är ruskigt stabila, men inte kvicka nog för att kunna mäta sig med VPN-jättar såsom Cyberghost och ExpressVPN. Hela kategorin får därför placeras i gränslandet mellan plus och minus tills det att VPN-servrarna vässats ytterligare ett snäpp.
På minussidan (-)
Netflix och BBC iPlayer kan inte överlistas
För bara några år sedan kunde ni koppla upp er mot en VPN-server i exempelvis USA – starta upp Netflix – och streama alla tv-serier och filmer. Men så är det inte längre. På grund av en infekterad licensstrid väljer många tv-plattformar att blockera VPN-företagens IP-nummer.
Detta innebär att många VPN-aktörer inte längre kan låsa upp populära streamingplattformar såsom Netflix och BBC iPlayer. Mer specifikt pågår en katt och råtta-lek mellan VPN-företagen och streamingplattformarna, som tv-plattformarna oftast vinner.
Nog snackat. Hur sköter Avira Phantom sig när det kommer till att låsa upp streamingportaler? Ganska dåligt, skulle jag säga.
Det svenska Netflix-utbudet kommer ni åt, men inte det amerikanska. Och när det kommer till BBC iPlayer är det bara felmeddelanden som väntar, hur många servrar man än försöker med.
Till Avira Phantoms försvar kan de iallafall låsa upp SVT Play och en lång rad andra nordiska tv-plattformar. Men det är ingen större prestation då de inte sprattlar emot lika bra som de internationella streamingportalerna.
Avira Phantom fungerar inte tillsammans med Tor
Tor-nätverket fungerar som ett extra skyddslager som döljer all webbtrafik tack vare att frivilliga användare satt upp anonyma noder runt om i världen. Tor passar perfekt om ni surfar i länder som tillämpar stark censur, men det finns samtidigt ett gäng nackdelar med samma typ av teknik.
För det första kan hackers, cyberbrottslingar och andra tramsare utnyttja osäkra slutnoder för att spionera på er, men det kan en kompetent VPN-tjänst som kan arbeta tillsammans med Tor sätta stopp för.
För det andra skyddar VPN-tekniken hela uppkopplingen, och inte bara Tor-webbläsaren. Att fildela via Tor är exempelvis helt omöjligt.
Sist men inte minst är det snigelfart som gäller om ni surfar via Tor-webbläsaren. Så är alltid fallet, oavsett om ni använder Tor tillsammans med en VPN eller inte.
Avira har sagt stopp och belägg när det kommer till Tor. De vill inte ha någonting med Tor att göra, och det är förstås lite tråkigt. På rak arm kan jag säga att både ExpressVPN och Cyberghost fungerar utmärkt med Tor, och de är med handen på hjärtat betydligt bättre VPN-alternativ.
Får vi fildela eller inte?
Jag dammsög hela webbsidan, hela webbforumet och tillslut frågade jag Google huruvida fildelning är tillåtet eller inte. Väl där hittade jag en passande artikel som borde kunna svara på min fråga.
Men icke. Länken tog mig till Aviras startsida. Artikeln hade med andra ord tagits bort. Somliga VPN-företag väljer att förbjuda fildelning helt och hållet. Men då är de också noga med att berätta om att så är fallet. Aviras inställning när det kommer till Bittorrentt-nerladdningar samt till att skydda oss mot upphovsrättslobbyn får förbli en olöst gåta.
Till Avira Phantoms försvar är det iallafall tekniskt möjligt ladda ner torrenter – och snabbt går det. Jag valde att tanka ner en absurt laglig Linuxdistribution, och hastighetsläget nerströms, dvs. 12.4 MiB/s eller omkring 104 Mbps, får räknas som en fullt godkänd prestation.
Men tills Avira klargjort hur de ställer sig till fildelning bör ni hålla er borta från diverse torrentsidor.
Kundsupporten är illa uppstyrd
Gratisanvändare får inte ta del av någon kundsupport överhuvudtaget. De får gräva sig igenom FAQ-sektionen och hoppas på det bästa.
Betalande VPN-kunder får ringa till en engelsktalande kundsupport eller använda sig av ett webbformulär för att kunna få svar på sina frågor.
Jag valde att kontakta supportgänget via webbformuläret, och efter cirka ett dygn damp ett korrekt svar ner i inkorgen. Svaret var dock inte särskilt detaljerat och svarade inte på hela frågan.
Att behöva vänta ett helt dygn på ett halvhjärtat svar med en direktlänk till FAQ-sektionen kändes ganska illa. De mest högpresterande VPN-alternativen bjussar på blixtsnabba och informativa svar. Så var det knappast hos Avira.
Prisläget är relativt högt
Oregistrerade gratisanvändare får förbruka 500 MB data på en månad, och för registrerade sådana är det 1 GB som gäller. Premiumalternativen är dessutom ganska dyra. Om ni vill kunna koppla upp hur många enheter som helst kommer ni undan med att betala ca. 47 kronor per månad, och om ni bara vill skydda era mobila enheter sparar ni en krona månatligen. Det ni!
Utöver detta ingår även en pengarna tillbaka-garanti som sträcker sig över 30 dagar om ni tecknar er för ett år, och 14 dagar om ni betalar månadsvis. För att utnyttja garantin hör ni av er till kundsupporten så tar de tag i den administrativa biten.
Kan Avira Phantom rekommenderas?
Nej. Även om apparna är trevliga och säkerhetsläget är perfekt väger minusposterna för tungt. Netflix och BBC iPlayer kan inte låsas upp, kundsupporten hade mått bra av en väckarklocka och stödet för att kunna fildela kan ifrågasättas.
Även om det finns VPN-aktörer som presterar betydligt sämre än så här kan Avira Phantom inte rekommenderas överhuvudtaget. Varför betala strax över 45 kronor i månaden för en halvtaskig VPN-tjänst som toppalternativen utklassar med förbundna ögon?
Mitt råd är att ni tar er till topplistan, och om ni inte vill hoppa över dit kan listettan Cyberghost nämnas som ett mycket bra val.
Har någon av ni läsare provkört Avira Phantom? Och om så är fallet – är ni nöjda? Hör gärna av er via kommentarsfältet för att diskutera mer eller kläm till med ett användarbetyg vettja.