Data som internetoperatören Bahnhof tagit fram pekar på att 42 869 IP-nummer begärts ut, som tillhör förmodade BitTorrent-pirater. Det är främst Teliakunder som fått sina identiteter röjda, vilket till viss del är logiskt då Telia är Sveriges största internetoperatör.
Det är en lönsam affärsmodell att pressa ut svenska BitTorrent-pirater på pengar. Bortsett från Sverige är även misstänkta fildelare i Tyskland, Nederländerna och USA ansatta av upphovsrättstrollen.
Svenska nätpirater var hårt ansatta redan år 2019 och den trenden håller i sig även detta år, rapporterar Bahnhof i ett nytt blogginlägg.
År 2020 har 118 ansökningar om informationsföreläggande kommit in till Patent- och marknadsdomstolen, och varenda en av dessa innehåller personligt identifierbar information som tillhör uppemot tusentals förmodade nätpirater.
Telia skvallrar mest
Telia har lämnat ut 30 997 av de 42 869 IP-adresser som upphovsrättstrollen tagit del av år 2020. Att Telia är Sveriges största internetoperatör är ett välkänt faktum, men trots det är det anmärkningsvärt att Telia står för cirka 75 % av IP-utlämningarna. Vafalls?
Frågan har ett logiskt svar:
Telia är inte bara störst, de sparar också känsliga data i flera månader.
Förklarar Bahnhofs Carolina Lindahl för Torrentfreak.
Varför samarbetar svenska internetoperatörer med upphovsrättstroll?
För att de måste enligt LEK, eller Lagen om elektronisk kommunikation. Bahnhof är dock mer finurliga i jämförelse med övriga operatörer likt Telia, Com Hem, Telenor och Hi3G Access. Bahnhof lyder istället den EU-lag som rör datalagring, som är mer integritetsvänlig.
Läs mer: Betala inte kravbreven!
Det innebär att Bahnhof endast sparar data som kan röja identiteten på allvarliga brottslingar, medan fildelare lämnas ifred.
Copyrigttrollen är bara intresserade av filmer
De upphovsrättstroll som ansätter svenska nätpirater övervakar i skrivande stund endast filmtorrenter, främst sådana med erotiskt material. Det utpressningsförfarandet är identiskt i både USA samt Tyskland.
Det är oklart huruvida Patent- och marknadsdomstolen avslår några av upphovsrättstrollens informationsförelägganden, men enligt Bahnhof godkänns i princip samtliga informationsförelägganden per automatik.
Så länge Ipred-lagen kan utnyttjas för att jaga nätpirater, och så länge svenskar betalar utpressarna, lär denna fula men samtidigt lukrativa affärsmodell fortgå.
Att svenska datalagar är så här pass mjäkiga är uppseendeväckande, så är även det faktum att regeringen och majoriteten av operatörerna låter detta fortgå, år efter år.