I början av 2000-talet var Sverige lite av ett paradis för fildelare. The Pirate Bay var starkare än någonsin, det första Piratpartiet bildades, och landet betraktades i stort som en fristad för fildelare. Men så är det knappast längre.
Numera pressas misstänkta fildelare ut på pengar av giriga advokatbyråer samt upphovsrättstroll. The Pirate Bay-grundarna har åtalats och dömts medans länder såsom exempelvis Schweiz fortsätter att låta sin befolkning njuta av lite mer avslappnade fildelningslagar.
Enligt webbens största magasin för copyright-nyheter, Torrentfreak, ses Sverige numera som överbefolkat med diverse upphovsrättstroll. Visst, USA och Tyskland får också sin beskärda del, men Sverige är i särklass värst drabbat.
Enligt information som Bahnhof grävt fram har 78 ansökningar om informationsförelägganden tagits emot av Patent- och marknadsdomstolen bara detta året. Förra året inkom 72 sådana – år 2017 tog samma domstol emot 27, och året innan dess var samma siffra nere på 13.
Med detta sagt är ökningen uppenbar, åtminstone när det kommer till antalet domstolsärenden. Det antal IP-adresser som lämnas ut ser däremot ut att minska. Förra året lämnades strax över 50.000 sådana ut, och detta året har ”bara” drygt 26.000 IP-adresser hamnat i orätta händer. Om vi tar en närmare kik på de siffror som presenteras nedan ser vi att strax över 100.000 IP-nummer delats ut sedan 2017 och framåt.
Känsliga uppgifter som bland annat rör IP-adresser måste lämnas ut enligt LEK, dvs. den nya massövervakningslagen. Operatörerna i fråga, likt Telia, Tele2 och Telenor är i regel ganska nöjda med LEK, men Bahnhof har lyckligtvis mod att säga ifrån.
Bahnhof måste dock lätta på locket om de tar emot en förfrågan från en ”brottsförebyggande myndighet”, dvs. Polis, Tullverket, Skatteverket etc. Men något samarbete med upphovsrättstrollen blir det aldrig frågan om – vilket de är ensamma om i Sverige.
De operatörer som lättar på locket mest frekvent är Telia, Com Hem och Telenor. I botten hittar vi Tre, samt Bahnhof förstås som håller kakhålet stängt för jämnan.
Och som vanligt är det NJORD Law Firm och Ramberg Advokater som ligger bakom flertalet av målen, men i år har även Next Advokater KB gett sig in i leken – och tagit på sig sammanlagt sju mål.
Cyniker kan hävda att Bahnhof använder de siffror ni hittar ovan som ett sätt att promotea företaget och för att få banka på konkurrenterna en stund. Men så är inte fallet – åtminstone inte i mina ögon. Företaget har kämpat mot upphovsrättslobbyn i åratal, och har bland annat gett sig på publicisten Elsevier samt straffats av Post- och Telestyrelsen för exakt samma sak.
De försöker med andra hålla webben fri från påverkan av upphovsrättslobbyn samt mäktiga buffel-företag – och det ska de ha all heder för. Och de PR-poäng företaget rott hem har förmodligen ätits upp av diverse rättegångskostnader och vitesförelägganden sedan en lång tid tillbaka.
Det som står härnäst på Bahnhof-agendan är att överklaga den nya datalagringslagen, och i förlängningen hoppas de även på att regeringen sätter stopp för upphovsrättsmaffians verksamhet för gott.
I operatörens egna ögon är det ren utpressning det handlar om. De hotbrev, som ni bör slänga i närmaste papperskorg, beskrivs enligt följande:
”Breven liknar fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar (s.k. förlikningserbjudanden) utan juridiskt bindande betalningskrav. Brevens framgångsfaktor är dels att de lätt kan misstas för äkta fakturor eller böter, dels hotet om en rättslig process som driver folk till att betala av ren rädsla, även när de är oskyldiga. Affärsmodellen bygger alltså på regelrätt utpressning.”
Om ni vill läsa mer om upphovsrättsmaffians fula affärsmodeller bör ni ta en kik på Utpressningskollen, där ni även kan söka på de domar som begärts ut.
