Meny

50+ skrämmande fakta om cyberbrottslighet

Cyberbrott, it-brott, nätbrottslighet. Det är många är ord som beskriver exakt samma sak: Att obehöriga försöker komma över din eller ditt företags privata information för att tjäna pengar eller bara ställa till med oreda.

Nedan upplyser vi dig om över 50 fakta om Cyberbrott, som både är uppseendeväckande och ibland även skrämmande.

50+ fakta om cyberbrott

  1. Över 50 % av alla cyberbrott är digitala.
  2. Bedragare är kvar i systemet cirka 176 dagar.
  3. Det är vanligt att cyberbrottslingar kommer över inloggningsuppgifter.
  4. Det kostar mycket pengar att återhämta sig från ett dataintrång.
  5. Få kan särskilja ett bluffmejl från ett vanligt mejl.
  6. Svensk it-brottslighet är välorganiserad.
  7. Många filer är helt oskyddade.
  8. Kreditkortsuppgifter kostar 300 kr/st på Dark Net.
  9. På Dark Net är 50 % vapenannonser.
  10. Det finns 300 miljarder lösenord 2022.
  11. Personliga data kostar i princip ingenting på Dark Net.
  12. Transportstyrelsen hade en it-skandal år 2015.
  13. Emmanuel Macrons e-post har hackats.
  14. Nederländerna har jämförelsevis lite it-brottslighet.
  15. I Kina finns det mest spionprogram per capita.
  16. Det är vanligt med kreditkortsstölder på internet.
  17. Kidnappningsprogram drar in över en miljard per år.
  18. Social engineering står för majoriteten av alla dataförluster.
  19. Nästan alla bluffmail har kända avsändare, som Microsoft.
  20. Cirka 15 % av alla bluffmejl skickas från Kina.
  21. Nästan alla cyberbrott utförs av kinesiska medborgare.
  22. 50 % av alla mobilsamtal är spam 2022.
  23. Antivirusföretagen upptäcker 10 000 farliga filer per dag.
  24. Kryprokapningar har ökat med över 10 000 % inrikes.
  25. Cirka en tredjedel av mottagarna klickar på bluffmejl.
  26. Omkring 400 000 bluffwebbsidor laddas upp per månad.
  27. Cyberbrottslingarna kommer över all viktig information snabbt.
  28. 4 % av all pengatvätt sker via kryptovalutor.
  29. Stora summor pengar tvättas via kryptovalutor.
  30. 400 000 DDoS-attacker sker per år.
  31. Det kostar 10 000 kronor att hyra ett botnät.
  32. Det är vanligt att IoT-produkter hackas.
  33. Omkring 12 000 spionprogram upptäcks varje dag på Android.
  34. Över 80 % av världens befolkning har sociala medie-konton.
  35. 1 av 3 svenskar faller offer för nätbrottslighet årligen.
  36. Wikileaks har släppt många hemlighetsstämplade dokument.
  37. Dejtingsajten FriendFinder hackades 2017.
  38. Cyberbrottslingar tjänar cirka 300 000 kr per ”stöt”.
  39. Bedragarna tjänar mer än folk inom it-branschen
  40. Kändisbilder har läckt via Celebgate.
  41. Visselblåsaren Edward Snowden lever i exil.
  42. Cyberbrottslighet kostar cirka 42 miljoner kr/år nationellt sett.
  43. Mannen som skapade WannaCry fick ett milt straff.
  44. Apples underleverantörer har spionerat på användarna.
  45. Facebook fick stora böter efter Cambridge Analytica-skandalen.
  46. En italiensk IPTV-aktör har fått böta 500 000 dollar.
  47. Det är vanligt med scammare på Reddit.
  48. Dailymotion har bötfällts – tog inte bort piratkopierat material.
  49. Cirka 20 % av alla nätbedragare är kvinnor.
  50. Över 200 miljoner Fortnite-konton hackades år 2019.
  51. Hackerforum kan ibland hacka varandra.
  52. Det är vanligt med utpressningsbrev i Sverige.
  53. Kreditkortsinformation kan läcka när butiker slarvar med säkerheten.
  54. Det är många som blir lurade på annonsmarknader som Blocket.
  55. Det är vanligt med aktiemanipulation.

Nedan pratar vi mer om alla fakta vi tagit upp i större detalj.

Läs mer: De bästa annonsblockerarna just nu!

1. 50+ procent av alla brittiska brott är digitala

Dessa brott inkluderar alltifrån förtal till bedrägeri och utpressning.

2. Bedragare stannar kvar i 176 dagar

Detta ger de ljusskygga hackarna gott om tid att snoka bland era privata filer. Och om ni har riktig otur, infektera era datorer samt andra uppkopplade enheter med skadlig kod.

3. Över 63% av alla nätverksintrång sker på grund av att någon kommit över era inloggningsuppgifter

Här rör det sig ofta om att en hacker har laddat ner en större databas innehållandes stulna inloggningsuppgifter. Därefter kontrollerar hackern vilka av dessa som fortfarande fungerar.

Då detta tillvägagångssätt är relativt vanligt är det viktigt att byta inloggningsuppgifter med jämna mellanrum. Kontrollera gärna om era inloggningsuppgifter har kommit på vift via Firefox monitor, och om så är fallet bör ni ändra era lösenord illa kvickt.

4. Det är dyrt att återhämta sig från ett dataintrång

Att återhämta sig från en överträdelse kostar en bra slant, i synnerhet för större företag, som i snitt får plikta 50 miljoner kronor efter att ett lyckat utpressningsförsök genomförts. Denna summa inkluderar bland annat förlust av viktig data samt ett bristande förtroende från kunder samt investerare.

Och om jag får vara spekulativ/konspiratorisk. Är det bara offentliga organisationer som blir drabbade av utpressningsförsök samt dataförluster? Kan det vara så att privata företag täpper igen sina respektive pajhål för att inte skrämma bort investerare och dylikt?

5. 41 procent kan inte identifiera ett välskrivet bluffmail

I dessa mail är det inga arabiska prinsar som vill ha hjälp med att smuggla in guldtackor till Europa, eller något obskyrt lotto som utbrister att ni vunnit 29 miljarder dollar och tre ferraribilar. Många av de bluffmail som skickas ut är så pass svåra att upptäcka att till och med tränade IT-experter riskerar att trilla dit.

6.  Den svenska IT-brottsligheten är välorganiserad

Det finns (enligt en föreläsning jag själv deltagit på) kriminella organisationer i Sverige som åker runt i skåpbilar och hackar sig in i diverse företagsnätverk, för att senare pressa ut de inte ont anande organisationerna på pengar.

I skåpbilarna hittar vi härdade IT-experter som lite kaxigt kan ringa till företagens IT-avdelningar, ibland även styrelser, och kräva stora summor pengar (sett till företagens storlek) för att inte busa till det ytterligare.

Mindre företag betalar oftast runt 10.000 till 50.000 kronor för att få tillbaka tillgången till den data som hackarna gjort otillgänglig, medans större företag ofta får betala miljonbelopp. När en viss summa (ofta Bitcoin) förts över får en kallsvettig IT-tekniker som uppgift att låsa upp filerna igen.

Somliga ligor lämnar dessutom ut fel upplåsningsnyckel och vill därefter ha betalt ytterligare en gång. Priset är ibland förhandlingsbart och en VD för ett mindre företag fick enligt samma källa en så kallad ”fredagsrabatt”. Denne behövde bara betala en ”mindre” summa pengar då hackarna kände sig lite snälla i samband med att helgen smög sig på.

IT-brottsligheten är lukrativ även i Sverige, och många av de individer som pysslar med just detta kunde lika gärna ha gjort stor nytta på den ”goda sidan”.

7. 21 procent av alla filer är helt oskyddade

Enligt en säkerhetsrapport som VPNGeeks gått igenom är 21 procent av alla filer som existerar på webben helt oskyddade. Detta inkluderar bland annat kreditkortsuppgifter samt sjukjournaler.

8. Kreditkortsuppgifter kostar 300 kronor på Dark Web

Internet-handeln slår nya rekord varje år, och jepp – även bedragarna gillar att handla på nätet. Men då är det tyvärr inga badbollar, trampbåtar och fotbollsmål det handlar om.

Bluffmakarna har en förkärlek för att köpa och sälja kreditkortsuppgifter, som enligt TechJury kostar omkring 300 kronor stycket.

9. 50% av Dark Web är vapenannonser

Enligt RAND är vapenförsäljningen på Dark Web omfattande, och strax över hälften av alla Dark Web-annonser som listas handlar om just detta. Den vanligaste vapentypen som säljs är pistoler, som står för 84% av vapenannonserna.

Vad bedragarna ska göra med dessa vapen är okänt. Sälja dem för att tvätta pengar? Skydda sig mot andra bedragare med aggressionsproblem, alternativt polisen? Svaret vet nog bara cyberbrottslingarna själva.

10. År 2022 finns det över 300 miljarder lösenord

I tider där digitala tjänster såsom Bank ID, Swish, Apple Pay och dylikt växer sig allt starkare är det lätt att tro att lösenorden har spelat ut sin roll, men så är det inte. Globalt sett ökar antalet lösenord lavinartat, och då vi väntas ha tre miljarder lösenord år 2022 behövs krypteringsskydd värt namnet.

11. Personliga data säljs för korvören på Dark Net

På Dark Net säljs känslig data för bara några kronor och uppåt. Kreditkortsinformation är dyrast att köpa till sig medans till exempel adressuppgifter och inloggningsuppgifter är något billigare att komma över.

12. Transportstyrelsens IT-skandal år 2015

Genierna i regeringen bestämde sig år 2015 för att outsourca delar av Transportstyrelsens IT-system till Östeuropa, vilket innebar att utländska it-medarbetare (utan säkerhetsklassning) fick ta del av sekretessbelagd information som rörde rikets säkerhet.

Två år senare, efter ett ”hela havet stormar”-drev i regeringen, avsattes Transportstyrelsens tidigare generaldirektör Maria Ågren.

Ingen blev dömd för skandalen, men två ministrar, Anders Ygeman och Anna Johansson, fick åtminstone lämna sina uppdrag.

13. Emmanuel Macron har fått sin e-post hackad

Jepp – till och med presidenter kan bli hackade. År 2017 hackades Emmanuel Macrons e-postkonto bara några dagar inför en viktig slutdebatt.

IT-tjuvarna kom över 9 GB data som genast hamnade på en uppladdningstjänst för allas beskådan. Men som tur var hade presidenten bra koll på skutan då ingenting alltför farligt kom upp till ytan.

14. Nederländarna är beskonade från IT-brottslighet

År 2015 rapporterade Symantec att Nederländerna hade utomordentligt bra koll på it-skutan. ”Bara” 14% av befolkningen var drabbad.

Visst, 14% kanske låter mycket, men det är det inte. Åtminstone inte jämfört med länder såsom Indonesien, där 59% av befolkningen faller offer för IT-brottslighet varje år.

15. Kina har flest antal spionprogram per capita

Att ha ett spionprogram som maler på i bakgrunden är aldrig kul, och värst drabbade är kineserna. År 2014 var 55% procent av alla kinesiska datorer infekterade med spionprogram. Och för att strö lite extra salt i såret har denna siffra ökat till omkring 85% enligt samma källa.

Men vilka spionprogram är vanligast? Jodå, de så kallade trojanerna innehar fortfarande förstaplatsen. Dessa skapar bakdörrar som kan användas för att infektera våra enheter med skadlig kod, samt stänga av brandväggar och annat bus.

När en trojan väl penetrerat våra skydd loppet ofta kört. Vid dessa tillfällen lägger it-brottslingarna beslag på bland annat lösenord och andra känsliga uppgifter. Bedragarna gör även sitt bästa för att infektera andra enheter som är uppkopplade mot samma nätverk.

Här hjälper tyvärr inte VPN-tekniken till särskilt mycket, men en krypterad e-postadress kan åtminstone säkra upp er till en viss nivå. Det viktigaste är dock att tillämpa normal försiktighet. Ha som vana att aldrig klicka på några konstiga mail eller länkar – och håll er till den.

Miniatyrer pa manga cyberbrottslingar

16. Kreditkortsstölder är vanliga på webben

38 procent av alla digitala bedrägeriförsök går ut på att stjäla våra kreditkortsuppgifter. Även om korten kan spärras omgående och bankerna stretar emot bra är dessa typer av bedrägerier fortfarande vanligast. På delad tredjeplats hittar vi lösenordsstölder (23%) samt e-postbedrägerier (23%).

17. Kidnappningsprogram drar in över en miljard årligen

De så kallade ransomware- eller kidnappningsprogrammen är lönsamma som bara den. År 2014 beräknade Safeatleast att dessa typer av program håvar in strax över en miljard årligen. En siffra som förmodligen ökat rejält sedan dess.

18. 97% av alla dataförluster sker pga. social engineering

Begreppet social engineering, eller social manipulation, är en vanlig term inom IT-säkerhetsbranschen.

Begreppet innebär att tjuvarna lurar till sig privat information genom att manipulera oss, och inte datorerna. Riktade bluffmail som enbart skickas till exempelvis styrelseledamöter är en typ av social engineering-attack.

19. En fjärdedel av alla bluffmail har kända varumärken som avsändare

För att kunna överlista oss med sina bluffmail väljer många bedragare att använda sig av varumärken som redan är etablerade. Skatteverket, Swedbank, Netflix, HBO, Ica, Spotify, Electronic Arts eller Steam står ofta i avsändarraden då bedragarna vet att dessa varumärken inger förtroende.

Utöver detta är ungefär 20 procent av alla bluffmail personligt anpassade, dvs: ”Hej, [Förnamn Efternamn]”, menar Agari.

20. Omkring 15% av alla bluffmail skickas från Kina

Kina är en stor drake när det kommer till att skicka bluffmail. Strax över 15% av alla bluffmail kommer från Kina, och skickas i sin tur oftast till brasilianska mottagare, rapporterar säkerhetsföretaget Kapersky.

2 cyberbrottslingar

21. Majoriteten av alla cyberbrott utförs av kineser

41% av världens alla cyberattacker har sitt ursprung i Kina, tätt följt av USA (10%) samt Turkiet (4.7%), menar Cyware. Någon information om antalet nätbedragare per capita finns dock inte att tillgå.

22. Vartannat mobilsamtal är rent spam år 2022

Många föredrar till och med samtal från svärmor framför diverse bluffsamtal, och med all rätt. Enligt First Onion ökar spamsamtalen, eller robotsamtalen, stadigt. Dessa typer av samtal väntas motsvara uppemot hälften av all rösttrafik år 2022.

23. Antivirusföretagen upptäcker ca. 10.000 virusfiler dagligen

Detta innebär att en ny virustyp upptäcks var nionde sekund, menar CheckPoint.

24. Kryptokapningar har ökat med 10 000% i Sverige

Antalet kryptokapningar, där cyberbrottslingar använder vår datorkraft samt bandbredd för att gräva fram kryptovaluta, har ökat rejält enligt NT. Anledningen till den stora ökningen sägs vara att kryptovalutorna ökat i värde samt att it-brottslingarna blivit mer påhittiga.

Läs mer: Så fungerar nätfiske

25. 30% av mottagarna klickar på bluffmail

Nästan en tredjedel av alla som tar emot så kallade bluff- eller phishing-mail klickar glatt på dessa.

Då bedragarna blivit alltmer kompetenta och översättningsprogrammen blivit bättre är det svårt att urskilja ett bluffmail från ett äkta sådant. Testa gärna hur bra ni är på att avslöja nätfiskeförsök genom att utföra ett test som Google snickrat ihop.

26. Över 400 000 bluffwebbsidor dyker upp månatligen

Över 13.000 bedrägliga webbsidor ploppar upp varje dag, vilket motsvarar omkring 400.000 per månad. Många av dessa består av klonade företagswebbsidor som bland annat tillhör banker och försäkringsbolag. Klonade och virusinfekterade torrentsajter beskrivs också som ett vanligt problem.

27. Efter en timme har cyberbrottslingarna kommit över 70% av informationen

Som rubriken säger går det snabbt för bedragarna att hitta det de söker efter. En timme räcker för att hitta en stor mängd känslig information.

28. Bara 4% av all pengatvätt sker via kryptovalutor

Cyberbrottslighet och kryptovalutor menar många går hand i hand, men riktigt så enkelt är det inte. Bara en bråkdel av den globala pengatvätten sker via kryptovalutor såsom Bitcoin och Litecoin.

Men när det kommer till att ta betalt för sina ransomware-program är det i princip bara kryptovalutor som gäller – det kan vi inte komma ifrån.

29. Kryptovalutor används för pengatvätt

Även om ”bara” 4% av all pengatvätt sker via kryptovalutor motsvarar detta en hiskelig summa varje år.

I princip allt kan spåras via webben – men inte kryptobetalningar. Kryptovalutor är bra för mycket – men just anonymiteten är omstridd. ”Inga vill satsa på ett betalmedel som underlättar för IT-brottslingar”, säger kritikerna, och ”usch för övervakarna” – säger Bitcoin-anhängarna.

30. Över 400 000 DDoS-attacker sker årligen

DDoS, eller ”distributed denial of service”-attacker är vanliga, och innebär i grova drag att en webbsida eller en webbtjänst överbelastas under en viss tidsperiod.

År 2017 uppmärksammades ett fall där en då 16-årig pojke DDoS-attackerat en rad svenska banker. Ett tilltag som han senare blev åtalad för.

31. Det kostar cirka 10 000 kr att hyra ett botnät

På Dark Web kostar det i runda slängar några tusenlappar att hyra ett fullfjädrat botnät i syfte att DDoS-attackera sajter till höger och vänster.

Själva gärningen, dvs. att hyra till sig resurser för att utföra ett it-brott, kallas CaaS (Cybercrime-as-a-Service).

32. 61 % av alla organisationer fick sina IoT-prylar hackade år 2018

De överlistade IoT-apparaterna inkluderade en lång rad enheter som vi hittar inom alltifrån sjukvården till bevakningsbranschen. IoT-enheter är ofta dåligt skyddade, men med lite tur kan det bli ändring på den fronten i framtiden.

33. År 2018 upptäcktes 11 700 nya spionprogram på Android – varje dag

Apple-gänget styr enligt många ett tight skepp, eller en så kallad ”walled garden”. För Android är det frihet som gäller för hela slanten, vilket är perfekt för alla som gillar att pilleriplocka med diverse inställningar. Och jepp – även cyberbrottslingar som infekterar våra enheter med diverse trams.

Google säger att de gör allt de kan för att förhindra dessa typer av program, och har släppt ett säkerhetsverktyg för just detta ändamål. Men de har bevisligen en ganska lång väg kvar att vandra, då virus och spionprogram fortfarande är vanliga på plattformen ifråga.

34. 81% av världens befolkning har sociala medie-konton

Sociala medie-sajter såsom Facebook, Twitter, Tumblr och Reddit är vansinnigt populära. Dessa tillhåll är dessutom tyvärr även ena riktiga vattenhål för diverse cyberbrottslingar.

Alltifrån nätfiskeförsök till lösenordsstölder utförs på en regelbunden basis. Det är med andra ord julafton året runt för de ljusskygga rackarna.

35. En av tre svenskar faller offer för it-brottslighet varje år

Enligt en svensk studie faller många svenskar offer för it-brottslighet. De vanligaste och mest träffsäkra bluff-försöken står nätfiskarna samt trojanskaparna för.

36. År 2017 släppte Wikileaks över 8 700 hemlighetsstämplade CIA-dokument

I den så kallade Wikileaks-läckan hamnade en enorm mängd hemlighetsstämplad information på vift.

I den massiva faktabunt som publicerades online kunde vi bland annat läsa att CIA har möjlighet ta sig förbi samtliga moderna krypteringsskydd om de bara vill. Men de uppgifterna har dock tillbakavisats av bland annat Apple.

37. År 2016 attackerades FriendFinder Networks – 339 miljoner konton hamnade i orätta händer

Det vuxenorienterade FriendFinder-nätverket hackades år 2016, och på grund av kontonas känsliga natur kunde en större mängd användare pressas på pengar. Detta då en stor del av användarna registrerade sig för att kunna vara otrogna mot sina partners.

Läckan är fortfarande en av de största inom online dejting-världen, och många valde att betala bedragarna, som i sin tur kunde begära ut ännu mer pengar efter att det första utpressningsförsöket gått som det skulle.

4 cyberbrottslingar pa rad

38. Bedragarna tjänar 300 000 kronor per utfört projekt

Och jepp – projektledarna tjänar betydligt mer än så. Upp till 500.000 kronor per genomfört projekt är de siffror som gäller för bluffare i chefsposition.

De mest skickliga bedragarna sägs tjäna drygt en miljon kronor per månad, medans de mer mediokra skummisarna får nöja sig med omkring 30- 40.000 kronor på en månatlig basis.

39. Bedragarna tjänar 15% mer än vanliga it-arbetare

Som ni precis läst är bluffbranschen lukrativ. Och ja, det är ett fritt arbete – om än ett mycket oetiskt och elakt sådant, som skor sig på ärliga människors bekostnad.

40. År 2014 läckte känsliga kändisbilder via ”Celebgate”

Vid den så kallade Celebgate-skandalen, eller ”The Fappening”, lyckades en hacker komma över en stor mängd bilder på lättklädda kändisar såsom Jennifer Lawrence och Jessica Brown.

Bedrägeriförsöket kunde genomföras på grund av att bedragaren överlistat Apples molnuppladdningstjänst iCloud via social manipulation. En 36-åring, Ryan Collins, dömdes för dådet. Han fick böta omkring 60.000 kronor och skaka galler i cirka 9 månader.

41. Edward Snowden tvingas leva isolerad i Ryssland

Den amerikanske frihetskämpen Edward Snowden läckte år 2013 information som pekade på att amerikanska underrättelsetjänster övervakade den egna befolkningen i stor skala. USA:s dåvarande president, Barack Obama, försvarade programmet och vägrade benåda Snowden.

Den unga mannen tvingades till landsflykt och hamnade tillslut i Ryssland där han numera lever helt isolerad, med ett ständigt utlämningshot hängande över sig. Långt borta från det välbetalda, statliga it-jobbet han försörjde sig på i Hawaii.

42. Cyberbrottslighet kostade oss svenskar 32 miljarder kronor år 2017

De siffror som precis nämnts är dessutom lågt räknade och tar bara hänsyn till den finansiella förlusten, inte förlorad arbetstid annat som hör till.

Samma år var de så kallade ransomware-attackerna som mest kostsamma enligt Ny Teknik.

43. WannaCry-skaparen Marcus Hutchins fick ett mildare straff än väntat

Skaparen av det ökända ransomware-programmet WannaCry, dvs. Marcus Hutchins, släpptes år 2019 efter att ha spenderat två år i ett amerikanskt häkte.

Domaren ansåg att mannens ringa ålder samt det faktum att han hjälpte till att hindra spridningen av programmet var skäl nog att släppa honom på fri fot. Hutchins dömdes till ett års fängelse, vilket han redan avtjänat i häktet.

44. Apples underleverantörer lyssnar på allt vi säger

En visselblåsare som arbetar för en av teknikdraken Apples underleverantörer menar att han ofta får lyssna på privata samtal såsom bankärenden samt läkarsamtal.

Informationen ska inte kunna användas för att röja identiteten på enskilda personer, men rent integritetsmässigt kan hela debaclet räknas som en stor skandal.

Tips: Läs hela artikeln.

45. Facebook fick böta 5 miljarder dollar pga. Cambridge Analytica-skandalen

Facebook blir även tvungna att tillsätta en oberoende arbetsgrupp som ska se till att liknande incidenter inte ska kunna inträffa i framtiden.

Tips: Läs hela artikeln.

46. En italiensk IPTV-leverantör har tvingats böta 500 000 euro

Italiensk polis slog under 2019 till mot en nationell IPTV-leverantör. Väl där beslagtogs omkring en halv miljon euro i form av bland annat kontanter, teknisk utrustning samt Bitcoin.

47. Reddit-scammare uppmärksammad och avstängd

En ihärdig bluffmakare härjade år 2019 omkring på Reddit där han försökte lura användare att köpa falska premumkonton till exempelvis Netflix samt Spotify. Bedragaren slängdes ut omedelbums, men kunde aldrig identifieras.

Tips: Läs hela artikeln.

48. Dailymotion bötfälldes – tog inte bort piratkopierat material tillräckligt snabbt

Den amerikanska videosajten Dailymotion tvingades år 2019 böta strax över 5.5 miljarder dollar då de enligt upphovsrättslobbyn varit för långsamma med att ta bort piratkopierat material.

Tips: Läs hela artikeln.

49. Omkring 20% av alla nätbedragare är kvinnor

PR Newswire menar att strax över 20% av den sammanlagda bedrägeristyrkan består av kvinnor.

50. 200 miljoner Fortnite-konton hackades år 2019

I januari 2019 kunde 200 miljoner Fortnite-konton samlas in på grund av att Epic Games slarvat med webbsäkerheten. De e-postadresser som fanns registrerade i databasen fick efter detta ta emot mängdvis av bluffmail, rapporterade PR Newswire.

fortnite-pressbild

51. Hackerforum blev hackat av annat hackerforum

Under sommaren 2019 blev hackerforumet Cracked.to hackat av ett konkurrerande hackerforum. Som en följd av intrånget läckte 400.000 meddelanden ut tillsammans med användarnamn, lösenord samt e-postadresser.

Tips: Läs hela artikeln.

52. Antalet utpressningsbrev ökar

utpressningskollen

Upphovsrättsorganisationer har allierat sig med skumma mellanhänder samt advokatbyråer. Och detta i syfte att pressa ut vanliga svenskar på pengar genom att beskylla dem för att ha brutit mot upphovsrättslagen. Utpressningsförsöket går till enligt följande:

Steg 1: En upphovsrättsorganisation begär ut ditt IP-nummer från en din internetoperatör.

Steg 2: Din internetoperatör (tex. Telia, Tele2 eller Telenor) lämnar ut all information de har om dig.

Steg 3: En advokatbyrå (ofta Njord Law Firm eller Rambergs Advokater) skickar därefter ut ett hotbrev med följande budskap: ”Du är misstänkt för att ha delat en film illegalt – betala några tusenlappar annars drar vi dig inför rätta.”

Steg 4: Utpressningsoffret betalar eller vägrar betala. Än så länge har utpressarna inte vågat dra någon enskild person inför rätta, förmodligen av rädsla för att ett IP-nummer förmodligen inte räcker som bevisning. Visst, vid civilrättsliga mål är beviskraven inte lika strikta, men det skulle förvåna mig oerhört om utpressarna ens skulle våga sig på en rättslig prövning.

Tips: Läs hela artikeln.

53. En amerikansk matvarukedja slarvade med säkerheten – kundernas kreditkort reades ut på Dark Net

Den amerikanska matvarukedjan Hy-Vees kunder hade i mitten av 2019 all anledning att känna sig missnöjda.

Detta då över 5.6 miljoner (mestadels fungerande) kreditkort läckt och hamnat på Dark Net. Väl där såldes kortuppgifterna för omkring 170 till 400 kronor stycket. Prisnivån skriftade beroende på om PIN-koden samt CVC-koden ingick i köpet.

Läs mer: Så här håller ni er anonyma online: 15 smarta tips

54. Många blir lurade på köp och sälj-sajter

Det är lätt att bli lurad på webbsidor som Blocket och Tradera, men det går faktiskt att få tillbaka sina pengar även om polisanmälan mot bedragaren läggs ner. Mer specifikt måste du stämma bedragaren civilrättsligt, med mål att få tillbaka dina pengar.

55. Det är vanligt med aktiemanipulation

Att manipulera aktiekursen med hjälp av sociala medie-konton har blivit ett vanligt fenomen. Personer som driver så kallade ”finans-Insta” lovar ofta en avkastning på över 100 % om följarna köper de aktier som kontoägaren tipsar om.

Bedragarna, eller närmare bestämt kontoägarna tjänar pengar på att köpa på sig aktierna innan de tipsar följarna om att göra detsamma. Om du ägnar dig åt marknadsmanipulation kan du få sanktionsföreläggande, med en tillföljande straffavgift på som mest 50 miljoner kronor.

Tips från juridikbyrån Enkla Juridik

Både teknik och avtal ska skydda ditt företag, för både cyberbrottslighet och IT-läckor är stora risker för din verksamhet. I synnerhet för företag som hanterar många (känsliga) personuppgifter. För sådana företag är det såklart viktigt att tekniken är korrekt uppsatt.

Lika viktigt är att bolaget även har avtal som skyddar företaget mot allvarliga incidenter. Om ni till exempel med hjälp av ett konsultavtal anlitar leverantörer som gör ett jobb åt er är det viktigt att avtalet skyddar er ifall uppdragstagaren gör fel.

Se till att ha tydliga klausuler för vad som ska hända vid allvarliga data läckor och andra GDPR-relaterade brister. Använd ett personuppgiftsbiträdesavtal vid behov.

2 KOMMENTARER

Prenumerera
Notifiera mig om
guest
2 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

De senaste artiklarna

Mer om VPN