Frågor såsom: ”Är det säkert att ladda ner på The Pirate Bay”, ”Är det säkert att kika på pirat-IPTV”, ”Är det säkert att ladda ner pirat-tillägg för Kodi?” är mycket vanliga. Svaret är nej, men få verkar bry sig.
Under de senaste 20 åren har diverse pirattjänster krigat med upphovsrättslobbyn, och vi lär aldrig kunna utse någon vinnare. Så länge webben lever och frodas lär den kampen fortgå.
Många känner säkert igen ”Piracy. It’s a crime.”-meddelandet, som ploppade upp i princip överallt under mitten av 00-talet.
”You wouldn’t steal a car. You wouldn’t steal a handbag. You wouldn’t steal a television. You wouldn’t steal a movie. Downloading pirated films is stealing, stealing is against the law, PIRACY. IT’S A CRIME”
Men den föll platt, och hånades som om det inte fanns någon morgondag.
Men antipiratlobbyn gav sig inte. Strax därefter lanserade de ytterligare en kampanj: ”You Can Click But You Can’t Hide”. Medan det förstnämnda budskapet spelade på nätpiraternas samvete var den nästkommande kampanjens syfte att skrämmas. Ni lämnar alltid spår efter er på nätet, oavsett vad ni gör, och om ni laddar ner filmer och/eller tv-serier kommer ni att straffas, var budskapet som skulle präntas in i nätpiraternas skallar.
Efter att den sistnämnda kampanjen gått hem i stugorna upphörde piratkopieringen helt och hållet. Jag skämtar förstås. Ingen brydde sig överhuvudtaget.
Kriget trappades återigen upp i början av 10-talet då upphovsrättslobbyn tog hjälp av specialverktyg för att kunna ta reda på vilka som laddar ner illegala torrenter. Med andra ord började de spåra nätpiraternas IP-nummer för att efter det stämma både nerladdare och torrentsajter. Vid samma tidpunkt var VPN-tekniken i sin linda, och då hade nätpiraterna inget val – alla torrenter laddades ner helt oskyddat.
Om vi vrider fram klockan tio år till är piratkopieringen fortfarande mycket omfattande. Torrent-nerladdningarna har dock minskat marginellt, men både pirat IPTV-tjänsterna och de olicensierade Kodi-tilläggen är mer populära än någonsin.
Det nuvarande tankesättet verkar vara: ”Jag litar på att torrentsidorna och IPTV-tjänsterna håller klaffen. Upphovsrättslobbyn tvålar bara till de stora bjässarna och kommer förmodligen att låta mig vara ifred.” Det är dock en ganska farlig och oinformerad tankegång.
Många av torrentsajterna och IPTV-tjänsterna väljer att lätta på locket när upphovsrättslobbyn väl kommer och knackar på. Inte för att de vill göra livet surt för användarna – men för att de helt enkelt tar den enkla vägen ut. De har gjort sina miljoner, och om några användare skulle komma i kläm – tough luck.
För att nämna ett exempel talar mycket för att mannen bakom en av världens största torrentsidor, YTS, väljer att samarbeta med upphovsrättslobbyn för att sajten ska kunna leva vidare. Exakt samma sak hände i IPTV-svängen för några månader sedan, då teamet bakom IPTV-Rocket levererade kunduppgifter till antipiratlobbyn, för att på så sätt rädda sitt eget skinn.
Men trots att upphovsrättslobbyn blivit mer aggressiv väljer få att dölja sina riktiga IP-nummer för att bli anonyma på nätet, och som en konsekvens av det är hotbreven, eller utpressningsbreven, vanligare än någonsin förr.
Många använder dessutom sina riktiga e-postadresser när de registrerar sig för exempelvis torrentsidor, illegala IPTV-tjänster eller ”anonyma” webbforum, och den vägen kan vara ganska farlig. En anonym Protonmail-variant är en betydligt bättre idé.
Upphovsrättslobbyn kämpar dessutom frenetiskt med mål att påverka både USA och EU, för att de ska spotta och fräsa på länder med ”för svaga” copyrightlagar. För att nämna tre exempel har Sydafrika, Indonesien och Kanada fått smaka på den släggan.
Mer specifikt utnyttjar upphovsrättslobbyn det faktum att internet har blivit mindre fritt. För ett fåtal år sedan skyddades vi av starka datalagar, men den tiden är förbi. Numera måste alla svenska internetoperatörer övervaka oss per automatik. En lång rad känsliga uppgifter måste sparas i minst 10 månader, och om en ”brottsbekämpande myndighet” vill veta mer om oss måste de lämna över rubbet. Operatörerna kan inte säga nej, och det spelar ingen roll huruvida vi är misstänkta för ett brott eller inte.
Den första varningen fick vi för ungefär 15 år sedan. Upphovsrättslobbyn påpekade först att fildelning är moraliskt fel, och när inte det fungerade valde de att köra på skrämseltaktik istället. Den sistnämnda modellen verkar de fortsätta med, och få vågar säga emot.
För att sammanfatta läget: Internet övervakas i allt större utsträckning, upphovsrättslobbyn är mer ilskna än någonsin förut och då få internetanvändare verkar bry sig lär mycket hända inom copyright-svängen under 2020. Var så säkra.